Pierre-Joseph Proudhon (1809-1865) har sin självklara plats i historien. I sin klassiska text “Vad är egendom?” analyserade han äganderätten och landade i den kraftfulla slutsatsen att “egendom är stöld”. Därigenom myntade han en av socialismens mest klassiska slagord. I samma text blev han även den första att kalla sig själv för anarkist.
Britta Gröndahls bok är indelad i två delar. Den första halvan är en biografi över Proudhons liv. Även om hon kan skriva bra, så måste det i ärlighetens namn sägas att den delen är rätt så skittråkig. Tyvärr är det nog lätt att fastna där, så tipset är att helt skippa den delen och hoppa direkt in i den skatt som är bokens andra halva. I den klargör Gröndahl väldigt lättbegripligt och överskådligt Proudhons idéer och teoriverk, genom kapitlen “Socialisten”, “Anarkisten” och “Federalisten”. (Efter det går det givetvis att gå tillbaka och läsa den första delen av boken, för de som vill veta mer).
I “Socialisten” får vi läsa om Proudhons tankar kring skillnaden på ägande och besittande. Vi får läsa om problemen med kapitalismen och varför statskommunism inte är en lösning. Istället förespråkar Proudhon kooperativ och mutualism, idéer som visserligen inte alltid når hela vägen men som tveklöst hjälpt senare anarkister att vidareutveckla frihetliga alternativ till kapitalismen.
“Anarkisten” presenterar en analys av statens uppkomst, natur, problem och onödighet. Rättvisan undersöks, människovärdet sätts i kontrast till en moral baserad på politisk, ekonomisk och religiös överhet.
I “Federalisten” visar Gröndahl på Proudhons alternativ till staten. Både centralismen och nationalismen får en känga. Federationens principer presenteras. Demokratiteorier utreds och skillnaden på idéer om en enhetlig “folkvilja” kritiseras i förmån för en idé om maktdelning. Det argumenteras även varför idén om politisk frihet aldrig kan bli meningsfull utan att även lösa problemet med den ekonomiska ojämlikheten.
Vill du ha en bra överblick på tidig anarkistisk teori, som täcker de flesta områden, är denna bok en gott tips. Även om Proudhons idéer givetvis vidareutvecklats sedan han skrev dem finns det många grundprinciper som känns väldigt aktuella även idag. Ett råd är exempelvis att jämföra paralleller med revolutionen i Rojava och deras idéer kring “demokratiska konfederalism” med Proudhons kritik av nationalstaten.